Paradigm

« | »

Tillbaka till framtiden

paradigm | 01 Oktober, 2006 18:05

I gårdagens SvD försöker nyblivna moderata riksdagsledamoten Maria Borelius utmåla det gammaldags klassamhälle som Alliansen nu vill återinföra, som något nytt och spännande. "Vi var många som skruvade på oss när Göran Persson kallade servicejobb för pigjobb i valrörelsen. Tänk så lite insikt han visade om vad ett komplext servicesamhälle kan vara", skriver hon. Så vad handlar det om rent konkret? Borelius ger några exempel: "Gå och handla, städa, hänga upp gardiner, klippa buskarna, rasta vovven, köra bilen till lagning, hämta barnen på dagis." Ja, hur kan någon kalla det för pigjobb? Jag måste vara lika efterbliven som Persson.

I liberal terminologi kallas det för "livschanser" - i vardagsspråk kallas det för pigjobb eller skitjobb. Jag undrar hur många av dem som städar hos andra och sedan kommer hem och ska städa hos sig själva som känner att de fått en livschans. Enligt Borelius är det ett dåligt argument som Maud Olofsson tog kål på med sin motfråga: vem målar hos målaren? Inte särskilt dräpande; städar gör man ju nästan varenda dag - hur ofta målar man?

En livschans, som jag ser det, är en möjlighet att få leva sitt liv på det sätt man själv vill. Att utvecklas som människa, att ha roligt. Sverige är mycket rikt. Vi skulle kunna skapa jobb som gav sådana chanser istället, om det fanns lite fantasi och solidaritet. Men den nya regeringen har inga nya idéer. Och solidaritet eller medkänsla finns inte heller på deras repertoar. Paret Reinfeldt, som rimligen är mycket välbeställda, ger inte sina barnflickor ett öre över minimilönen på 57 kronor i timmen. "De här flickorna blir som familjemedlemmar" säger Filippa Reinfeldt i dagens SvD. Jag slås av den olustiga misstanken att sådana som har sommarkatter snart sitter i regeringen.


kommentarer

Comment Icon svar på kommentar på min blogg

Madelene | 02/10/2006, 14:55

Ja, kanske. Men det är ju inte säkert att jag förändras så mycket inom den närmsta tiden. det finns klara orsaker till varför jag förändrats mycket det senaste året. Men, det tål att tänkas på. jag vet ju knappt vad jag vill ändå, så ja...

Comment Icon Barnflickor och hembiträden

Anonym | 07/07/2008, 00:57

Målaren målar väl hos sig själv antar jag. Men vad skall man kalla de där flickorna? Kanske "Barnflickor" eller "hembiträden". Förr var nästan de flesta sådana unga flickor som var inneboende hos sin arbetsgivare tvugna att ha arbetskläder/uniform (blus och kjol eller sådan där hembiträdesklänning man kan se i gamla filmer), niga för arbetsgivaren och säga "Ni". Det finns nog sådana flickor som forfarande måste ha uniform.

Comment Icon

Paradigm | 07/07/2008, 15:33

Det gör det, men det är inte så vanligt. Med uniform blir det lite svårt att hålla liv i den där livschansretoriken. Man vill hellre framställa skitjobben som ett steg i karriären. McDonalds körde en omtalad reklamfilm där deras anställda presenterades som framtida advokater, arkitekter och liknande.

(Jag finns numera på paradigmo.wordpress.com, om någon undrar.)

Lägg till en kommentar
 authimage 

Fatal error: Call to a member function isEnabled() on a non-object in /home/userB/b0163600/public_html/bloggsite.se/tmp/190/%%168^%%1685944611^commentform.template.php on line 18