Paradigm

« | »

Neologismer - splainy?

paradigm | 13 November, 2006 21:54

Sverige verkar vara ettt u-land vad det gäller språkliga nykonstruktioner, neologismer. På gott och ont. Man kan ju bli rätt trött på de neologismer som kommer av politisk korrekthet. Psykologen Steven Pinker har i sin bok The blank slate myntat uttrycket "the euphemism treadmill" för den process där laddade ord byts ut för att snabbt återfå sin laddning och bytas ut igen. Vi har ju också sånt men vi kommer inte i närheten av deras vansinne. Som hur man gått från "negro" till "black", "colored", "african american" och nyast "people of color", som syftar på alla etniska minoriteter. Pinker nämner också en del ord som LA Times 1994 bannlyste ur sin tidning, som "dutch treat", "stepchild" och "handicapped". Dutch treat, knytkalas, är tydligen ett nedsättande uttryck som engelsmännen använde för att driva med holländare på 1600-talet.

Det är rätt sällan neologismer görs bara för att fånga in ett begrepp, ofta handlar det då om vetenskapliga termer som "transgen" till exempel, syftande på en organism som tillförts främmande DNA. (Och "blogg" är en helt neutral konstruktion.) Men även i vetenskapliga sammahang används nya ord och uttryck för att manipulera. En del menar att termen "pre-embryo" mest används för att underlätta forskning på embryon. Att man experimenterar med foster väcker starkare känslor än att man gör det med embryon. Alltså lägger man till en ny kategori av pre-embryon för att öka avståndet ännu mer. Vem kan bli upprörd över vad man gör med något som inte ens är ett embryo?

En vanlig konstruktion för nyord är ändelser som -fobi, eller -ism, vilket är utbrett även i svenskan. Som "islamofobi", som fick en replik i form av "islamofascism". Det är lätt att se hur neologismer lätt kan användas till sänka debattnivån. Fast politiker verkar hellre satsa på att ta upp gamla ord och uttryck och poppa upp dem. Just nu ska man synliggöra saker. Och spetskompetens är viktigt.

Roligast är de neologismer som inte är till för att manipulera utan bara leka lite. Som "glibido" – att tala om, men inte praktisera sex, "parathon" – ett för långt stycke, "male answer syndrom" – att en del män alltid ger svar på frågor vare sig de har en aning eller inte, "moralgasm" - extatisk självrättfärdighet, "meetnik" – en person som älskar föreningsmöten och liknande evenemang. Det är ju lite konstigt att det knappt finns något liknande på svenska. Någon språkvetare som kan förklara?


kommentarer

Comment Icon Neologismer ...

lisa | 22/11/2006, 22:18

... uppskattas inte i Sverige. Fick ett syrligt brev av en läsare igår. Han hade bemödat sig om att kopiera en av mina artiklar ich krävde att få "nysvenskan" översatt.

Comment Icon

Paradigm | 23/11/2006, 13:51

Hur kan man vara så tråkig? Du skulle ha översatt hela artikeln till 1800-talssvenska. Fast risken är väl att han inte hade fattat poängen.

Comment Icon am eng

Lotta K | 23/11/2006, 18:14

Dutch treat betyder att dela notan. Dvs att till synes bjuda ut nagon men sedan lata dem betala for sig.

Knytkalas=potluck.

Comment Icon

Paradigm | 23/11/2006, 22:21

My bad. Men även med den betydelsen är det väl rätt överkänsligt att inte våga använda uttrycket?

Comment Icon going dutch

Lotta K | 24/11/2006, 17:53

Allvarligt talat sa tycker jag inte det. Jag har bott i Kalifornien i 11 ar och undervisar i communication studies/ethnic studies, sa jag har haft ett oandligt antal diskussioner med klasser/studenter/folk i allmanhet om liknande uttryck/anspelningar baserade pa harkomst eller etnicitet. Och i allmanhet verkar det vara sa att folk verkligen inte gillar att fa sin EGEN grupp hanvisad till med uttryck som liksom blivit del av spraket och verkat ha forlorat sin koppling till landet ifraga, men inte bryr sig nar det galler andra. Om man inte kommer fran landet/gruppen i fraga ar uttrycken neutrala, men galler de en sjalv ar de forolampande.

En kinesisk flicka talade tex lange och passionerat om hur mycket hon avskydde iden om "Chinese chicken salad", vilket ar en amerikansk ratt utan egentlig anknytning till Kina. Hon sa att sallader over huvud tagegt inte ingar i det kinesiska koket. For henne ar var det valdigt upprorande att amerikansk kultur tar sig ratt att definiera vad som ar kinesiskt.

Sjalv blir jag trott och smairriterad varje gang nagon tror att "Swedish pancakes" ar autentiskt svenska. Eller utgar fran att jag vet vad "Swedish massage" ar. Bada sakerna ar dopta till "svenska" i amerikansk kultur, men har bara vaga kopplingar till vad svenskar uppfattar som svenskt.

Det kan verka overkansligt och trakigt att reagera sa, men det hander om man ar en mindre grupp i en kultur som TROR att de ar kansliga for kulturella skillnader, men i sjalva verket bara ser andra kulturer fran sitt eget perspektiv och tar sig ratten att definiera dem.

Comment Icon

Paradigm | 24/11/2006, 19:50

Eftersom du tydligen jobbar med frågor av det här slaget så vet du att etnocentrism och stereotyper om andra grupper finns överallt. Frågan är hur man ska förhålla sig till sånt. Man bör naturligtvis undvika avsiktligt förolämpande ord som "nigger" och liknande. Men hur långt ska man gå?

Alla har självfallet rätt att vara precis så känsliga som de vill, men när det kommer till sallad- och pannkaksnivån kan jag inte låta bli att misstänka att det kanske finns en tillfredsställelse i att känna sig missförstådd. Att man odlar en sorts indignationskultur som riskerar att underblåsa konflikter genom att signalera att det som du trodde bara var ett missvisande eller felaktigt uttryck i själva verket bör tolkas som nedsättande.

Lägg till en kommentar
 authimage 

Fatal error: Call to a member function isEnabled() on a non-object in /home/userB/b0163600/public_html/bloggsite.se/tmp/190/%%168^%%1685944611^commentform.template.php on line 18