Paradigm

« | »

En annorlunda teori om aneroxia

paradigm | 23 November, 2006 22:06

Varför svälter en del människor sig ihjäl sig? Alla har sina favoritförklaringar: familjesituationen, personlighetsegenskaper, massmedia och så vidare. Trots att man studerat aneroxia i många år finns det ingen teori som ger en heltäckande förklaring. Förrän nu.

Det var i alla fall så jag reagerade när jag läste om en evolutionär teori som framlidne psykologen Linda Mealy refererar i Robert Burgess och Kevin MacDonalds Evolutionary perspectives on human development (Sage 2005). Jag har ingen aning om hon har hittat på teorin själv men så här lyder den: Anorexia är en evolutionär strategi som går ut på att undvika att bli gravid i en situation som riskerar att äventyra ens sociala ställning. Förr när man ofta levde hela sitt liv i en liten grupp så kunde en kvinnas ställning avgöras nästan helt av vem hon hade barn med. Om mannen redan hade barn med en, eller flera andra kvinnor, eller om hans ställning i gruppen var ifrågasatt, så låg hon förmodligen illa till. Att bli utstött var säkert under en lång del av vår historia liktydigt med en dödsdom. Och även om man undgick det ödet så gav man sina barn sämre föutsättningar i form av exempelvis mindre resurstilldelning än vad man annars skulle gjort. Därför har, enligt teorin, det funnits ett överlevnadsvärde i att sluta äta när man utsätts för stark social stress. Den stressen signalerar att ens ställning är i fara och att det inte är läge att skaffa barn.

Teorin förklarar mycket av det som tycks ologiskt med anorexia. Som varför det nästan bara drabbar tonårsflickor. Teoretiskt borde det lika gärna kunna börja i tioårsåldern. Men det börjar alltså först när man kan få barn, innan dess fyller det ingen funktion. Män utvecklar sällan anorexia eftersom de inte kan bli gravida. I länder där svält är en realitet finns det knappt några anorektiker. Skälet är att strategin helt enkelt blir för farlig. Anorexia är också vanligare bland personer från medel- och överklassen. Dessa grupper har mer "fallhöjd" och oftast högre krav på sig, vilket gör de mer lättstressade. Personlighetsmässigt handlar det om perfektionistiska strebrar som är överdrivet måna om att visa sig duktiga och som samtidigt lider av låg självkänsla och social fobi. Alltså de som lättast kommer att känna av social stress.

Och var kommer medias slankhetsideal in i det här? Enligt Mealy handlar det om att kvinnor (inte nödvändigtvis anorektiker) som känner den här stressen pressar varandra. Lite som att män som lider av social rädsla lätt kan få ett gräl att övergå till slagsmål. Hon refererar forskning som visar att män sällan uppskattar skeletala kvinnokroppar och att kvinnor sällan rådfrågar män om skönhet och utseende. Verkligt framgångsrika kvinnor som känner sig säkra och ohotade brukar aldrig vara särskilt smala. De enda framgånsrika kvinnor som är det är just de som har som yrke att förmedla det trådsmala idealet, som modeller eller skådespelerskor.

Och om teorin stämmer- vad kan man göra? Jag tror personligen att den effektivaste åtgärden vore att skapa ett mindre individualiserat och konkurrensinriktat samhälle. Ju mer krav man ställer på den enskilde och ju mer fallhöjd man skapar med stora klassklyftor desto mer social stress. Och desto fler anorektiker.


kommentarer

Comment Icon

Björn | 28/11/2006, 23:23

Oavsätt om teorin stämmer så känner jag stak sympati med ditt åtgärdsförslag!

Comment Icon

Paradigm | 29/11/2006, 13:14

Jag vet inte om någon försökt testa teorin och dess politiska följder. Men för att ta ett exempel så är anorexia vanligare i Kinas kapitalistiska experimentzoner än i resten av landet. (Därmed inte sagt att jag vurmar för gammaldags kommunism.)

Lägg till en kommentar
 authimage 

Fatal error: Call to a member function isEnabled() on a non-object in /home/userB/b0163600/public_html/bloggsite.se/tmp/190/%%168^%%1685944611^commentform.template.php on line 18